Feeds:
Inlägg
Kommentarer

De så kallade biobränslena har presenterats som en räddande ängel som ska göra oss delvis fria från användning av fossila bränslen. Skrapar man lite på ytan upptäcker man snart att exempelvis etanolproduktion varken är miljömässigt eller socialt hållbart.

Nyligen presenterade Sören Wibe från Expertgruppen för miljöstudier en rapport i SVD där han argumenterar mot etanol som miljövänligt alternativ och hävdar att flera forskningsrapporter visar att produktion och användning av etanol producerar mer eller lika mycket växthusgaser som användning av fossila bränslen. Gröna Bilister och Svenska Bioenergiföreningen (SveBio), som bland annat företräder Sveriges etanolproducenter, har ställt sig kritiska till rapporten och argumenterat för etanol som ett miljövänligt alternativ. Huruvida etanol producerar mer koldioxid eller inte kanske kan diskuteras, men det finns andra problem.

Biobränslen, som av flera kallas agrobränslen eftersom ordet bio betyder liv och man tycker inte att det passar så bra ihop med dessa produkter, framställs främst av sockerrör, soja, majs och skogsprodukter. Här börjar också problemen. För odling av t.ex. etanol behövs mark, och det konkurrerar då också med grödor som odlas till mat, men inte bara på ett så direkt sätt. Att odla grödor för bioenergi behöver inte direkt bidra till mindre mat, man kan använda restprodukter inom skogsbruk etc. Ibland har det dock hävdats i debatten att det finns improduktiv och icke utnyttjad mark som man har tagit över för att odla tex sockerrör. Denna mark används dock ofta till odling av mat, men av fattiga och ursprungsfolk som av någon anledning inte räknas. I tex Brasilien trängs jordbrukare ut av etanolodlingar från sina marker där de förut överlevde på sin odling.

Enligt Gustav Melin, vd på SveBio, har inte matpriser och skövling av regnskog något med etanolproduktion att göra. Att skövling av regnskog minskat, vilket Gustav Melin påstår, betyder inte att etanolodling inte påverkar skövlingen. I de områden där produktionen av sockerrör har expanderat har också skövlingen ökat. De stora monokulturerna av sockerrör som mestadels ägs av stora företag är i sig ekologiska öknar. Skövlingen ökar indirekt då bla boskapsskötare tvingas att flytta till nya områden för att bryta ny mark, för att ha någonstans att odla på. På så sätt slår etanolproduktion ut matförsörjning för redan fattiga och bidrar till att förut orörda marker bryts upp för odling. Påståendet att matpriserna inte heller påverkas av etanolodling stämmer heller inte. I en rapport från Världsbanken som tidningen The Guardian 1 fått tag på, visar det sig att produktion av biobränslen stod för en stor del av ökningen av matpriser mellan 2002-2008.

Jakob Lagercrantz ordförande på föreningen Gröna Bilister säger att den etanol vi använder i Sverige kommer från verifierat hållbar sockerrörsetanol och tycker att:

Man får väl fråga sig vem som tjänar på att allmänheten börjar tro att bensin är miljövänligare än etanol.

Det är en viktig iakttagelse, man kan ju tänka sig att oljeindustrin har intressen i att etanolen inte får genomslag. Att etanol inte är miljövänligt betyder nu inte att bensin skulle vara bättre. Det är ett försök till en falsk dikotomi, att de två skulle vara de enda alternativ vi har. Om man sedan tittar på vilka intressenter det finns som gått in och lobbat för storskalig odling av biobränslen hittar man namn som Cargill, Mosanto, Syngenta, Exxon och Shell. Alltså stora transnationella företag inom jordbruksindustri, oljeindustri och petrokemisk industri. De har hittat en ny källa till inkomster, mest i form av de subventioner som etanolindustrin åtnjuter och ett sätt att fortsätta tjäna pengar på den enorma energiåtgången i den industrialiserade världen även om man skulle minska på oljan. Att det är stora intressenter som går in och tar över mark märks också på koncentrationen av markägande i agrobränsleindustrin, 0.8 procent av markägarna i Brasilien äger 43 procent av odlingsmarken.

De människor som bor i de länder som satsar på produktion av agrobränslen är också kritiska. Småjordbrukarna i regionen blir fråntagna sin mark och utnyttjade som billig arbetskraft på sockerrörsplantagen. Inget som kan påstås utveckla regionen eller vara speciellt socialt eller miljömässigt hållbart. På sockerrörsplantagen är arbetsförhållandena förfärliga och de flesta av arbetarna är slutkörda efter några år. Många får sjukdomar av bla sotröken från bränningen av plantagen som är vanligt förekommande vid skörden. Det finns de som producerar etanol på ett mer hållbart sätt, men de är få och producerar väldigt lite av all etanol och all produktion som är certifierad är inte så mycket bättre heller.

Certifieringen uppfanns för att döva samvetet hos de europeiska konsumenterna och makthavarna. Det är som att sminka över värsta defekterna

Det säger Anton Fon Filho, advokat på människorättsorganisationen Rede Social. Det hjälper inte att ersätta en dålig sak, fossila bränslen, med en annan, etanol.

1. Secret Report: biofuels caused the food crises, 2008, The Guardian

Nu har Sverige just avslutat en vargjakt för att ”kontrollera” en vargstam på 220 djur som för en tynande tillvaro genom att skjuta av mer än 10% av stammen. Varför? Har Sveriges regering fallit för en liten högljudd lobbygrupp jägare som inte vill ha någon konkurrens om villebrådet? Eller klarar Sverige inte av en toppredator om de blir fler än 220 individer?

För att motivera den här jakten har flera olika argument förts fram. Miljöminister Andreas Carlgren ”argumenterade” med hjälp av en kontradiktion när han i söndagens P1 förklarar att:

”Hotet mot vargstammen i Sverige är inte vargjakt utan det är att den inte är genetisk frisk.”

Att den inte är genetisk frisk beror bl.a på att de är för få. Pinsam okunskap för en miljöminister.
Andra argument har varit samhällsekonomiska: Vargen orsakar ekonomiska förluster i form av fällda tamdjur och minskad älgstam.
Här följer lite siffror om skador på olika djur och grödor orsakade av olika djur.
Enligt viltskadecenter attackerades år 2008 totalt 504 tamdjur och 57 hundar av rovdjur, alltså inte bara varg. 317 tamdjur och 41 hundar angreps av varg varav 243 tamdjur och 27 hundar dog. De flesta, ca 80%, av hundarna angrips under jakt. Det är oftast ett litet antal individer bland rovdjuren som står för de flesta skadorna på tamdjur.

Skogsskador orsakade av den höga klövviltstammen talas det inte lika ofta om. Enligt skogsstyrelsen är hela 15-20 % av det slutliga tallbeståndets stammar älgskadade. Älgstammen måste minska för att kunna producera värdefullt tallvirke i framtiden. Tar man in den totala skadeverkan på skogen från vilt blir det miljardbelopp. Det är tex nästan omöjligt att odla lövskog i stora delar av Sverige. En högre andel lövskog skulle gynna både biologisk mångfald, resistens mot storm och rekreationsvärdet. En större vargstam som håller nere klövviltstammen skulle ge inkomster som vida överstiger ersättningskostnader för skador på tamdjur.
Det finns också studier som visar att när vargstammen är låg finns det fler ensamma individer som inte hittar en flock att ingå i och det är oftast dessa ensamvargar som skapar problem med tamboskap1.

Detta får en att undra de egentliga orsakerna till varghat och regeringens tillåtelse till jakt på detta ekologiskt viktiga djur. Det finns inte bara samhällsekonomiska argument för att bevara och förstärka vargstammen, utan rent ekologiska och moraliska också. Det är naturligtvis hemskt när ens husdjur dör men det är knappast ett argument för att utrota en art, bara för att en liten grupp människor vill kunna släppa sina jakthundar lösa i skogen utan risk att de bli dödade. Jaga kan man fortfarande göra även med en lägre klövviltstam, även om man inte får skjuta lika många eller några djur, men det är ju nu heller ingen naturgiven rättighet.

1. Okarama, H. 1995. The trophic ecology of wolves and their predatory role in ungulate communities of forest ecosystems in Europe. Acta Theriologica. 40: 335-386.

Second Opinion
DN, DN2

Nu börjar frökatalogerna ramla ner i brevlådorna och många sätter sig och börjar planera vad man ska odla denna säsong. Egen odling är ju inte bara kul utan är också för många ett sätt att få lite extra goda, lokalproducerade grönsaker på bordet. Det är inte bara jordbrukare och hemmaodlare som skulle kunna göra detta utan också hela kommuner som ett led i att skapa en mer uthållig produktion. Ronneby och Rättvik har varit på tapeten nyligen efter kommunernas beslut att använda den ekologiska och lokalproducerade maten från sitt naturbruksgymnasium. Det kom skarp kritik från olika aktörer som tyckte att det var ett brott mot upphandlingen.

Det handlar i första hand om bl.a kött, mjölk och potatis som ska användas i skolor och vården. Miljömässigt är detta ett alldeles utmärkt sätt att minska belastningen på miljön på flera sätt. Färre transporter, ekologisk odlad mat, som faktiskt har visat sig gynna miljön, om inte på alla, så på flera olika sätt. Det ger säkert också mer näringsrik och smakrikare mat eftersom den inte har transporterats och lagrats under lång tid.

Motargumenten har varit att det skulle slå ut små jordbrukare i regionen. Små jordbrukare har nu fått lägga ner i många år, bl.a på grund av den orättvisa konkurrensen från subventionerade storjordbruk och dåliga priser. Lokal upphandling skulle snarare gynna små jordbrukare.

Det finns dock en del förbättringar man skulle kunna genomföra med systemet att ha allt närodlat från just kommunens eget jordbruk. Man borde ta med andra lokala jordbrukare istället för att bygga ut kommunens egna jordbruk. Problemet idag är dels att det är svårt att komma med i upphandlingen för många små jordbrukare, man blir istället hänvisad till mellanhänder och ofta utkonkurrerad av storjordbruk och importerade matvaror. I upphandlingslagen ges lite eller ingen tyngd åt krav på kvalité och miljö utan bara på lägsta pris. Det måste bli lättare att upphandla lokalt och sätta krav på tex etisk djurhållning, ekologisk odling, korta transporter och hög kvalité.

Detta kan dock vara en bra början för att visa att det kan fungera bra med lokalproducerad mat. Man borde räkna på miljövinsterna man gör och presentera dessa. Ett sätt att få lokalproducerad ekologisk mat att vinna upphandlingen även vad gäller pris kan vara att lägga in kostnader för miljö och hälsa i priset. Det skulle göra priset på importerad mat från stora industrijordbruk mycket högre.

Ett nytt sätt att odla i mer stadsnära miljöer är ett slags kooperativt brukande. En blandning mellan kolonilott och jordbruk. I Malmö och Uppsala har sådana projekt påbörjats. Ett av dessa ligger utanför Gottsunda. Mer om detta kan läsas på grundarnas blogg: Matparken.

Fler kommuner borde satsa på lokalproducerat och även underlätta för människor att själva börja odla en del av sin egen mat. Om inte annat så skulle det höja känslan för mat och förståelsen av vad mat är.

Ingen kan väl ha undgått COP 15, det stora mötet om klimatförändringen som pågår i Köpenhamn. Där har delegater från alla världens hörn samlats för att försöka göra gemensam sak av de klimatförändringar vi nu är mitt inne i. I Lund faller en färdigblandad slask från himlen och jag själv önskar lägre temperatur.

Kommer vi få något avtal ur Köpenhamn. Jag har de senaste dagarna försökt skaffa mig en uppfattning om vad som händer men det är svårt att få grepp om alla källor. Jag tänkte inte spekulera i om det kommer ut ett riktigt avtal ur alla förhandlingar utan hålla mig till en delfråga, ansvar för historiska utsläpp.

Vi hade fram till år 2000 släppt ut hissnande en billion ton koldioxid i atmosfären och den stora delen har länderna i väst stått för. Detta är alla överens om. Att därmed tillåta andra länder, som inte har släppt ut lika mycket, att göra om det misstaget är dock att skjuta sig i foten. Vill vi att koldioxidhalten i atmosfären ska minska måste alla länder göra något. Vi som redan släppt ut en massa koldioxid måste drastiskt minska detta och ställa om vårt samhälle. De andra länderna måste få hjälp så att de inte bygger fast sig i ett kol och oljeberoende, och det är här problemet uppstår. Som alltid handlar det om pengar. Att hjälpa dem skulle betyda att stora idéer och utvecklingar som kostat pengar att ta fram ska föras över till länder för en bråkdel av marknadspriset. Jag önskar jag hade en lösning som kunde göra alla nöjda men någon sådan existerar inte och det är därför, när det bara är två dagar kvar på det stora mötet i Köpenhamn, som man börjar tala om fiasko och en förlorad framtid.

Jag hoppas att de har fel…

Augustpriset

Augustpriset delas varje år ut till en författare i tre kategorier. Årets svenska skönlitterära bok, årets svenska facklitterära bok och årets svenska barn- och ungdomsbok.
I klassen facklitteratur var det i år en av böckerna som behandlade naturvetenskap och miljö:

Att överleva dagen av Brutus Östling och Susanne Åkesson, Östlings Bokförlag Symposion

Häpnadsväckande fågelfotografier av världsklass ledsagas följsamt av en kunnig, berättande text. Fjädrar, näbbar, vingar, ben och framför allt ögon träder oförtäckt fram och tjusar läsaren. En praktbok med högt mervärde.

Susanne är professor i zooekologi vid Lunds universitet och har blivit nominerad tidigare för sina populärvetenskapliga texter, då i form av boken ”Pingvinliv” 2006, också den tillsammans med Brutus Östling. Brutus har gjort sig känd för sina fantastiska och lite annorlunda fågelfotografier. Lite extra kul när Susanne sitter på min egen avdelning. Hoppas det går vägen denna gång.

De andra nominerade i fackboksklassen är:

Så byggdes villan – Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010 av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen, Forskningsrådet Formas

Melankoliska rum av Karin Johannisson, Albert Bonniers Förlag

Världens lyckligaste folk av Lena Sundström, Leopard förlag

Frihetens rena sak av Johan Svedjedal, Wahlström & Widstrand

Smärtpunkten av Elisabeth Åsbrink, Natur & Kultur

Sammanlagt har 121 böckersänts in i denna kategori varav dessa 6 alltså blev nominrade.

Alla de nominerade i de andra klasserna kan hittas på Augustprisets hemsida

Vem som vinner kommer att presenteras den 23 november, kl 17.30.

Lustgas, N2O, har visat sig vara en stark växthusgas. Lustgasen har också den senaste tiden uppmärksammats bland annat i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science1 där man visar på att lustgasutsläppen ökar och att det även påverkar ozonskiktet negativt. En ganska problematisk gas med andra ord.

Så vad gör man då? Försöker minska utsläppen kan man tycka. Den största utsläppskällan för lustgas är handelsgödsel där såväl produktion som spridning av handelsgödsel ger utsläpp av växthusgaser, särskilt lustgasen. Tillverkningen av handelsgödsel kräver dessutom mycket energi, man använder ofta naturgas, och ger därmed stora utsläpp av fossilt koldioxid. Eller med andra ord, gynnar olje- och naturgasindustrin lite extra.

Regeringen har beslutat att ta bort skatten på handelsgödsel från och med Januari nästa år. Varför?

Argumentet var att genom att sänka skatten på gödsel skulle man öka konkurrenskraften för svenska jordbrukare.

..[skatten] gör att svenska produkter blir dyrare och risken finns att produktionen flyttar till länder som inte har samma höga miljökrav som Sverige

Argumentet fallerar på två sätt. För det första finns det många orsaker till vad som påverkar konkurrens och många sätt att stärka konkurrensen. Att peka ut handelsgödselskatten som något som gör svenska produkter dyrare håller då inte. EU:s subventioner till storskaligt industrijordbruk är svåra att slå genom att sänka en skatt. För det andra, först säger man att produktionen riskerar att flytta till länder med lägre miljökrav än Sverige, och det vill man förhindra genom att sänka de svenska miljökraven? Lite haltande logik.

Idag är systemet med handelsgödselskatten konstruerad så att de pengar som lantbruket betalar in till staten ska återföras till lantbruket på olika sätt. Tanken är alltså att den ska fungera som ett styrmedel som minskar kvävegödslingens miljöpåverkan.

Utredningen om skatten på handelsgödsel säger själva:

Skatten på kväve skall bibehållas som styrmedel för att tillsammans med andra styrmedel och åtgärder minska kväveförlusterna från jord- och trädgårdsbruket.. Basen för uttag av skatten skall även fortsättningsvis vara innehållet av kväve i handelsgödsel. Skattesatsen skall tills vidare inte ändras.

Regeringen går emot denna utredning och avskaffar skatten. LRF stödjer förslaget medan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Halland, Ekologiska Lantbrukarna, SNF och WWF, bland andra, är kritiska till förslaget.

1. Science, 2009, Nitrous Oxide (N2O): The Dominant Ozone-Depleting Substance Emitted in the 21st Century, Vol. 326: pp 123 – 125

Satt på flyget mellan Malmö och Stockholm för ett tag sedan. Jag vet, borde en miljömedveten person flyga när det finns så bra tågförbindelser? Ibland blir helt enkelt tiden avgörande, men tillbaka till flygningen. Man blir erbjudan klimatkompensation på hemsidan och under flygningen får man bland annat veta att det som en del i företagets miljöarbete sker insamling av tidningarna man läst uppe i luften. Det är inget fel med detta, problemet för mig uppkom när det skulle städas undan från de som köpts sig något att äta eller dricka under den en timme långa flygningen. Här samlades papp, plats och aluminiumburkar i en stor soppåse. Hur kan man ha ett miljöarbete och basunera ut det och inte ens göra sig bekymret att samla in aluminiumburkarna separat? Ibland förvånar företagens tafatta försök till och med en pessimist som mig.

Nu är man tillbaka efter sommarens fältarbete och ska avnjuta lite semester. Lite av varje har hänt under sommaren.

Energigrödor skapar nya miljöproblem

I en amerikansk studie, som presenteras i nättidskriften Public Library of Science, varnar forskare för att stora landområden riskerar att bli uppodlade med energigrödor för att hejda klimatuppvärmningen och därmed hota ekosystem och biologisk mångfald.

Tyvärr har regeringar och företag kunnat surfa på klimathotet och utföra åtgärder med förevändningen att det är för att minska på växthuseffekten, ibland utan vetenskaplig uppbackning av deras idéer. Tex har odling av sockerrör för etanolframställning i själva verket inte varit så miljövänlig. Fattiga i tredje världen har protesterat mot uppodlingen av mark med sockerrör för att exportera bränsle till västerlänningarnas bilar istället för att använda den till matproduktion. Nu har man alltså också börjat oroa sig för att orörda naturområden kan koma att naggas i kanterna, på goda grunder. Nyttan med etanol i tanken har också ifrågasatts från flera håll.

Diväveoxid, lustgas, hotar ozonskicktet

Ozonskiktet har upphört att tunnas ut sedan freonerna förbjöds, men enligt amerikanska forskare är faran inte över. I en artikel i tidskriften Science varnar man för att dikväveoxid, det vill säga lustgas, är en bidragande orsak till att ozonhålen inte repareras så fort som de annars skulle. Dikväveoxid är numera etta på listan över de mest ozonnedbrytande ämnena.

Nu vill forskarna bakom artikeln att dikväveoxid ska tas med i det så kallade Montreal-protokollet, ett internationellt fördrag för skydd av ozonskiktet som ska se till att ozonuttunnande kemikalier fasas ut.

Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi vid Stockholm universitet, menar dock att det inte kommer att bli lätt att kontrollera lustgasen. Bara en tredjedel av lustgasutsläppen orsakas av människan och man känner heller inte till utsläppskällorna så väl, enligt Henning Rodhe.
Forskare tror att ozonskiktet kommer att börja återhämta sig och bli tjockare igen inom fem år, men att det kan dröja upp till 75 år innan det är återställt och enligt Henning Rodhe ännu längre om inte lustgasutsläppen sänks.

Giftskandalen på Gotland

I mitten på juni polisanmäldes och anhölls tre personer, vd:n och två anställda, på det familjeägda jordbruksföretaget Ryftes Grönsaker AB, som dessutom skulle vara miljö- och kvalitetsprofilerat. De misstänks för att ha dumpat bekämpningsmedel i ett gruppupplag, något som är att betrakta som grovt miljöbrott.

Provtagningarna av marken, som gulnat i området för dumpningen, togs av SLU i början på sommaren och visade på 12 olika gifter, bland annat bekämpningsmedlen aklonifen och azoxystrobin i mycket höga koncentrationer. Flera av medlen är högpotenta och gör stor skada även vid små mängder. Det kan dröja till oktober innan det blir något åtal, ytterligare analyser väntar.

Beskämpningsmedel godkända av EU srids mer än tidigare trott.

Forskare vid Institutet för jordbrugsproduktion og Miljø vid Århus universitet har kommit fram till att den modell som EU använder för att beräkna växtskyddsmedlens långsiktiga effekt på grundvattnet, kallad Macro, har stora brister.

I sju års tid har de danska forskarna tagit vattenprover och kan idag konstatera att växtskyddsmedlen läckte ut i grundvattnet i högre koncentration än vad man beräknat enligt EU:s beräkningsmodell. Bland annat hittade man höjda halter av medlet metribuzin som används på potatis.

Slutsatsen som forskarna drar är att ett godkännande i EU inte är någon garanti för att medlen inte orsakar skador på grund- och dricksvatten. Om nu någon trodde det innan. Detta belyser också vikten av att samhället har oberoende forskning som kontrollerar skeenden i miljön oavsett vad regeringars och företags beräkningar och sianden om framtiden.

Betande kor miljövänliga ur flera aspekter

Djur på bete minskar gårdarnas totala utsläpp av ammoniak, enligt beräkningar från Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. Förklaringen tros vara att när korna bara är inne i stallet blir gödselmängden stor och svår att sprida vid rätt tidpunkt och till rätt gröda, vilket leder till att ammoniakutsläppet till luft ökar.

Alltså, konstaterar forskarna vid JTI, vore det en vinst såväl för miljön som för kornas hälsa om de fick gå ute så mycket som möjligt. Här kan korna bidra med ytterligare en miljönytta, att hålla betesmark öppen och bidra till biologisk mångfald.
Men den ökade användningen av automatiska mjölkningsrobotar, gör att tendensen går åt andra hållet. Den automatiska mjölkningen gör det svårt att flytta korna alltför långt från ladugården, med följd att betestillgången och utevistelserna blir begränsade. Vi kunde i sommar också höra hur mjölkbönder ville slippa kravet att ha korna utomhus. Något som inte borde bli tillåtet med hänsyn till både på kornas hälsa, utsläpp av ammoniak och för biologisk mångfald.

Vindkraft kanske räcker för energibehovet

Enligt forskare från bla. Harvarduniversitetet i USA skulle ett globalt nätverk av vindkraftverk med 2,5-MW-turbiner kunna leverera 40 gånger mer elektricitet än vad hela världen konsumerar idag. Studien presenterades i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

Beräkningarna innefattar också havsbaserade vindkraftverk med 3,6 MW-turbiner på ett djup av 200 meter och inom 50 sjömil från närmaste kust. Forskarna visa också att landbaserad vindkraft skulle kunna täcka behoven i sju av tio länder i världen som släpper ut mest koldioxid. I beräkningarna utgår man också från att vindkraftverken genererar 20 procent av sin fulla kapacitet. Även om man har räknat bort urbaniserade områden så kanske inte alla områden är lämpliga att sätta upp stora vindkraftsparker av olika anledningar. Det bästa är nog att satsa på en mängd olika förnyelsebara och miljövänliga energialternativ, som sol och vågkraft. Det visar dock på att potentialen för alternativ energi är större än många vill erkänna.

Källa: PNAS, 2009, vol: 106, sid: 10933-10938

Den 19 maj gick Albert Larkeson Nowostawski oväntat och tragiskt bort under sin vistelse i Sydafrika. Vi kommer att sakna honom inte bara som kollega utan också som en god vän. Albert var väl bevandrad inom både ekologi och ekonomi, samt intresserad av och påläst i frågor rörande jordbruksutveckling i u-länder, inte minst i sitt kära Sydafrika. Han brann för bevarandebiologi samt arbetade målmedvetet för att nå ut med information om detta till människor och var också den som tog initiativet till denna blogg. Om man vill veta mer om Albert kan man gå in på Alberts minnessida som har startats av hans syster Blanca: http://www.albertmemo.com/

Vi har bestämt att fortsätta att driva bloggen. Inläggen kommer dock, i alla fall till en början inte bli lika frekvent förekommande. Vi hoppas snart kunna bli ett par till som skriver här.

Det har också bildats en fond vars insamlade medel en gång om året kommer att användas för att stödja utbildningsprojekt i Afrika. De valda projekten kommer att presenteras på minnessidan. 

Alberts minnesfond – Nordea Bank, konto: 3266 22 16 514

Tack Albert för den tid vi fick lära känna dig och allt det du har bidragit till.

Alla dessa märkningar på livsmedel. Det blir för svårt för konsumenten. Det hör man då och då. Men handen på hjärtat är det verkligen så svårt? Och så många märkningar är det väl inte? KRAV och Fair Trade är väl de märkningar som har hårdast krav på miljö respektive arbetsvillkor/schyssta löner. Märkningar för hälsosam mat finns ju inte riktigt. Nyckelhålet är väl ett försök men frågan är om det alltid säger så mycket om nyttigheten i maten.
Men vore det inte bra om man kunde ha några kriterier om hur man handlar både miljövänligare och hälsosammare rent generellt? Ja det tycker i alla fall Livsmedelsverket och Naturvårdsverket som slår sina påsar ihop och har tagit fram råd till konsumenter om vad man kan tänka på när man handlar. Råden är kopplade till ett eller flera av Sveriges 16 miljömål och visar alltså vilka mål som gynnas av valet av mat. Ofta går miljömål och hälsa hand i hand.
– Konsumenterna gör viktiga miljöval i matbutiken och behöver därför bra beslutsunderlag. Livsmedelsproduktionen står för cirka en fjärdedel av de svenska konsumenternas klimatpåverkande utsläpp och bidrar även till annan miljöbelastning, till exempel genom användning av växtskyddsmedel, säger Inger Andersson, Livsmedelsverkets generaldirektör.
Dessa råd ska notifieras till EU innan Livsmedelsverket kan gå ut med dem aktivt, dvs EU-kommissionen och medlemsländerna ska få säga sitt om råden. Förhoppningsvis går de igenom, de är inte så vidare kontroversiella och ganska grundläggande råd. Man kan ju följa råden ändå oavsett vad EU tycker. Pdf med förslagen till matråden hittas HÄR.
Det man fortfarande saknar lite är kanske sociala aspekter på matproduktion och konsumtion. Speciellt i u-länder är det stora skillnader på både miljö- och hälsa/arbetsvillkor mellan Ekologiska/Fair Trade varor och konventionella.
.

Äldre inlägg »