Nu är man tillbaka efter sommarens fältarbete och ska avnjuta lite semester. Lite av varje har hänt under sommaren.
Energigrödor skapar nya miljöproblem
I en amerikansk studie, som presenteras i nättidskriften Public Library of Science, varnar forskare för att stora landområden riskerar att bli uppodlade med energigrödor för att hejda klimatuppvärmningen och därmed hota ekosystem och biologisk mångfald.
Tyvärr har regeringar och företag kunnat surfa på klimathotet och utföra åtgärder med förevändningen att det är för att minska på växthuseffekten, ibland utan vetenskaplig uppbackning av deras idéer. Tex har odling av sockerrör för etanolframställning i själva verket inte varit så miljövänlig. Fattiga i tredje världen har protesterat mot uppodlingen av mark med sockerrör för att exportera bränsle till västerlänningarnas bilar istället för att använda den till matproduktion. Nu har man alltså också börjat oroa sig för att orörda naturområden kan koma att naggas i kanterna, på goda grunder. Nyttan med etanol i tanken har också ifrågasatts från flera håll.
Diväveoxid, lustgas, hotar ozonskicktet
Ozonskiktet har upphört att tunnas ut sedan freonerna förbjöds, men enligt amerikanska forskare är faran inte över. I en artikel i tidskriften Science varnar man för att dikväveoxid, det vill säga lustgas, är en bidragande orsak till att ozonhålen inte repareras så fort som de annars skulle. Dikväveoxid är numera etta på listan över de mest ozonnedbrytande ämnena.
Nu vill forskarna bakom artikeln att dikväveoxid ska tas med i det så kallade Montreal-protokollet, ett internationellt fördrag för skydd av ozonskiktet som ska se till att ozonuttunnande kemikalier fasas ut.
Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi vid Stockholm universitet, menar dock att det inte kommer att bli lätt att kontrollera lustgasen. Bara en tredjedel av lustgasutsläppen orsakas av människan och man känner heller inte till utsläppskällorna så väl, enligt Henning Rodhe.
Forskare tror att ozonskiktet kommer att börja återhämta sig och bli tjockare igen inom fem år, men att det kan dröja upp till 75 år innan det är återställt och enligt Henning Rodhe ännu längre om inte lustgasutsläppen sänks.
Giftskandalen på Gotland
I mitten på juni polisanmäldes och anhölls tre personer, vd:n och två anställda, på det familjeägda jordbruksföretaget Ryftes Grönsaker AB, som dessutom skulle vara miljö- och kvalitetsprofilerat. De misstänks för att ha dumpat bekämpningsmedel i ett gruppupplag, något som är att betrakta som grovt miljöbrott.
Provtagningarna av marken, som gulnat i området för dumpningen, togs av SLU i början på sommaren och visade på 12 olika gifter, bland annat bekämpningsmedlen aklonifen och azoxystrobin i mycket höga koncentrationer. Flera av medlen är högpotenta och gör stor skada även vid små mängder. Det kan dröja till oktober innan det blir något åtal, ytterligare analyser väntar.
Beskämpningsmedel godkända av EU srids mer än tidigare trott.
Forskare vid Institutet för jordbrugsproduktion og Miljø vid Århus universitet har kommit fram till att den modell som EU använder för att beräkna växtskyddsmedlens långsiktiga effekt på grundvattnet, kallad Macro, har stora brister.
I sju års tid har de danska forskarna tagit vattenprover och kan idag konstatera att växtskyddsmedlen läckte ut i grundvattnet i högre koncentration än vad man beräknat enligt EU:s beräkningsmodell. Bland annat hittade man höjda halter av medlet metribuzin som används på potatis.
Slutsatsen som forskarna drar är att ett godkännande i EU inte är någon garanti för att medlen inte orsakar skador på grund- och dricksvatten. Om nu någon trodde det innan. Detta belyser också vikten av att samhället har oberoende forskning som kontrollerar skeenden i miljön oavsett vad regeringars och företags beräkningar och sianden om framtiden.
Betande kor miljövänliga ur flera aspekter
Djur på bete minskar gårdarnas totala utsläpp av ammoniak, enligt beräkningar från Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. Förklaringen tros vara att när korna bara är inne i stallet blir gödselmängden stor och svår att sprida vid rätt tidpunkt och till rätt gröda, vilket leder till att ammoniakutsläppet till luft ökar.
Alltså, konstaterar forskarna vid JTI, vore det en vinst såväl för miljön som för kornas hälsa om de fick gå ute så mycket som möjligt. Här kan korna bidra med ytterligare en miljönytta, att hålla betesmark öppen och bidra till biologisk mångfald.
Men den ökade användningen av automatiska mjölkningsrobotar, gör att tendensen går åt andra hållet. Den automatiska mjölkningen gör det svårt att flytta korna alltför långt från ladugården, med följd att betestillgången och utevistelserna blir begränsade. Vi kunde i sommar också höra hur mjölkbönder ville slippa kravet att ha korna utomhus. Något som inte borde bli tillåtet med hänsyn till både på kornas hälsa, utsläpp av ammoniak och för biologisk mångfald.
Vindkraft kanske räcker för energibehovet
Enligt forskare från bla. Harvarduniversitetet i USA skulle ett globalt nätverk av vindkraftverk med 2,5-MW-turbiner kunna leverera 40 gånger mer elektricitet än vad hela världen konsumerar idag. Studien presenterades i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
Beräkningarna innefattar också havsbaserade vindkraftverk med 3,6 MW-turbiner på ett djup av 200 meter och inom 50 sjömil från närmaste kust. Forskarna visa också att landbaserad vindkraft skulle kunna täcka behoven i sju av tio länder i världen som släpper ut mest koldioxid. I beräkningarna utgår man också från att vindkraftverken genererar 20 procent av sin fulla kapacitet. Även om man har räknat bort urbaniserade områden så kanske inte alla områden är lämpliga att sätta upp stora vindkraftsparker av olika anledningar. Det bästa är nog att satsa på en mängd olika förnyelsebara och miljövänliga energialternativ, som sol och vågkraft. Det visar dock på att potentialen för alternativ energi är större än många vill erkänna.
Källa: PNAS, 2009, vol: 106, sid: 10933-10938
